Det kommer många frågor via mailen om det Flippade klassrummet och om hur jag gör.
De vanligaste frågorna är:
1. Hur hinner du?
2. Ser alla elever filmerna du gör?
3. Har dina elever tillgång till tekniken?
Fråga 1: Jag planerar långa teman och i dessa teman finns flippade moment. Jag uppdaterar alltså inte elevbloggen inför varje lektion. Jag flippar heller inte alla lektioner och alla moment. Jag flippar det som passar undervisningen just då och som gör lektionstiden mer effektiv. Det kräver struktur och bloggen hjälper mig att skapa struktur.
Fråga 2: Flippat klassrum är inte bara att titta på Youtubeklipp. Det är så mycket mer. Det handlar om att starta elevernas tankar så de kan börja arbeta direkt. Det handlar också om att skifta fokus från "allt ljus på fröken" där eleverna sitter passiva och lyssnar till att eleverna är aktiva och kan gå på djupet i förståelsen av det vi arbetar med.
Fråga 3: När jag startar med ny klass får eleverna fylla i en enkät där jag får reda på hur deras tillgång till teknik ser ut. 100 % av mina elever har tillgång till dator och internet, ca 90 % har smartphone och 40 % har lärplatta.
Hur mycket jag än förklarar i förväg om det flippade lärandet och hur vi vänder på den traditionella undervisningen känns det som om de flesta journalister och gemene man hamnar i Flippat=genomgång av något via Youtube. Inför radioinslaget nedan hade eleverna sett ett Youtubeklipp om staden Magdeburg. Det var kanske inte så lyckat att visa ett filmklipp inför intervjun om jag nu vill komma ifrån den tanken, men det var faktiskt just det momentet vi behövde göra så så fick det bli!
Flippat klassrum är så väldigt mycket mer än film. Det vill jag verkligen betona även om det i inslaget nedan kanske inte låter så! Jag brukar säga att det viktigaste är att eleven ska kunna börja arbeta direkt när lektionen startar. Om flippen sedan har varit att se ett Youtubeklipp, lyssna på ett radioinslag, läsa ett kapitel i en bok eller diskutera andra världskriget med sin farfar spelar mindre roll. Det viktigaste är att elevens tankar har startat och att lärandet sker.
Aaron Sams och Jonathan Bergman pratar om att det är skillnad på Flippat klassrum och Flippat lärande. Vill ni lära er mer om innebörden med det flippande lärandet hittar ni det här: The Flipped Learning Network
Bergman (2015) säger också:
" The key to #flipclass is NOT videos,
Nybörjarguide till flippat klassrum av Karin Brånebäck
Skillnaden mellan Flippat klassrum och Flippat lärande - Bergman & Sams
Flipped learning toolkit - korta videos - Bergman & Sams
När det gäller moderna språk är det lätt läraren fastnar i att flippen är ett grammatiskt moment som eleven ser i förväg. Självklart är det också en del av undervisningen, men vidga det och tänk till exempel också på förförståelse, hur en uppgift ska lösas och stödstrukturer för skrivandet. Det är sedan aktiviteten i själva klassrummet vi ska fokusera på. Vi lärare ska flytta fokus från oss själva och vår planering till eleverna och deras aktivitet.
Mina elever börjar bli ganska vana vid att det kommer olika besökare som vill prata med dem om hur digitala verktyg i allmänhet och det flippade klassrummet i synnerhet har påverkat dem.
i inslaget nedan tycker jag att Yasmines resonemang är: "det måste vara lite vanlig undervisning också". Hon menar att tex svenska är mer styrt och att det inte går att arbeta med flippat klassrum där. Jag funderar på om jag ska visa Malin Larssons svensklektioner för dem.
Här känner jag att jag vill diskutera mer med mina elever. Jag funderar över varför de tycker så? Mina 9or i både engelska och tyska och jag har ju utvecklats tillsammans. Deras tankar kring sitt lärande utvecklar mig i mitt eget lärande.
Här nedan kan ni lyssna på radioinslaget (12 min) där mina elever och jag ger vår syn på det Flippade klassrummet. Programmet heter Förmiddag med Jenny och är från den 6/3:
Trevlig Helg
Sara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar